STRESS
I grunden är stress en förutsättning för att överleva. Står vi inför en fara ökar stresshormonerna och vi gör oss beredda på att slåss eller fly. Men när anledningen till vår stress inte tar slut efter en kort tid, utan pågår dag ut och dag in, påverkas hela vår kroppsbalans.
När livet är i balans är den kortvariga stressen inte farlig utan till och med nödvändig. Många upplever att de jobbar effektivare under stress. Men även om vi trivs med det vi gör klarar kroppen inte alltför hög belastning. Det är därför viktigt att lyssna på de varningssignaler kropp och hjärna sänder ut. Lämnas kroppen i obalans utan möjlighet till återhämtning blir stressen lätt skadlig. Hur starkt vi påverkas är individuellt. Vi reagerar olika starkt även om vi utsätts för samma påfrestningar.
Eftersom stress påverkar så många delar av kroppen kan symtomen variera. De första signalerna på att man är för stressad kan vara att man sover dåligt eller känner en stor trötthet som inte går att vila bort. En del blir lättirriterade eller rastlösa och har svårt att koppla av och varva ner. Olustkänslor, oro, rädsla och ångest liksom svårigheter att koncentrera sig kan också vara tecken på stress. Kroppen kan även reagera med hjärtklappning och det kan kännas svårt att andas ordentligt. Vissa får problem med magen och drabbas av orolig mage, smärtor eller förstoppning medan andra lider av huvudvärk eller stelhet och värk. Överkänslighet mot ljud, ljus eller vissa dofter kan också vara varningssignaler på att kroppen lider av stress. På samma sätt kan utslag och eksem vara en larmklocka som signalerar att kroppen är i obalans.
Viktigt att lyssna på varningssignaler
De flesta som lyssnar till varningssignalerna kan snabbt komma i balans igen. Ofta räcker det med en tids vila, ett miljöombyte eller en förändring av livssituationen för att återhämta sig. Gemensamt för alla, oavsett symtom, är att de måste ta bort åtminstone några av orsakerna till att de känner sig stressade.
Forskning om stress
Det finns en stark koppling mellan negativ stress och hjärt-kärlsjukdom. Även om vi känner till många sätt att minska risken för att drabbas – exempelvis genom förändrad livsstil – pågår forskning över hela världen för att kartlägga exakt vilka mekanismer som styr detta samband.
Kopplingen mellan kroppens biologiska reaktioner på stress, livssituation och hur alkohol, osund mat, rökning, brist på motion, stillasittande eller annat ohälsosamt leverne påverkar riskerna att utveckla hjärt-kärlsjukdom har studerats under lång tid. Brist på kontroll är en av de största stressfaktorerna på arbetsplatsen. Framför allt personer med lågstatusjobb utan möjlighet att påverka sitt arbete drabbas hårdare av stress och dör tidigare än personer med makt och inflytande.
En utmaning för forskningen är att på ett övertygande sätt – och i välkontrollerade studier – visa hur man ska nå långsiktigt goda resultat och identifiera nyckelfaktorerna för framgångsrika livsstilsförändringar som skulle kunna förbättra livskvaliteten och minska behoven av medicinsk omvårdnad och läkemedel för att hantera stress och våra övriga livsstilsrelaterade sjukdomar.
Forskningen kring stress har också fokus på bland annat sömnen och dess betydelse, de fysiologiska mekanismer som ligger bakom sambanden mellan stress och exempelvis åderförfettning samt hur stress påverkar immunsystemet.
Forskning har tydligt visat att långvarig stress kan leda till en rad olika sjukdomstillstånd, varav många kan kopplas till hjärt-kärlsjukdom, bland annat sjukdomar som ryms inom ramen för det så kallade metabola syndromet, depression, magbesvär och smärttillstånd.
Det metabola syndromet kallas sambandet mellan typ 2-diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbningar och bukfetma. Långvarig stress ökar risken för metabolt syndrom, som i sin tur innebär en betydlig ökande risk för att insjukna i kranskärlssjukdom eller stroke. Långvarig stress ökar även risken för de enskilda riskfaktorerna som ryms inom det metabola syndromet, framför allt högt blodtryck och blodfettsrubbningar.
Stress kan också orsaka sömnproblem. Den som har sådana problem med sömnen påverkas negativt i sitt vardagliga liv genom exempelvis koncentrationssvårigheter eller humörsvängningar. Utebliven sömn kan inte ersättas och forskning har visat att dödligheten ökar bland dem som sover för lite.
Den som är stressad under en lång tid kan drabbas av det som ofta kallas utbrändhet eller utmattningssyndrom. Man blir trött och saknar ofta både motivation och initiativförmåga. Dessutom kan minnet påverkas. Långvarig negativ stress kan även leda till depression. Kroppens ständiga stressberedskap kan vidare göra att musklerna blir spända och börjar värka. Det bildas mjölksyra som egentligen ska transporteras bort med blodet men denna funktion är hämmad av en statiskt spänd muskel. Risken för smärta och värk ökar speciellt vid monotona arbetsuppgifter.
Mage och tarm arbetar ofta dåligt under stress. När kroppen står i beredskapsläge ökar blodcirkulationen i musklerna och minskar samtidigt i tarm och mage. Långvarig stress kan ge oregelbunden tarmfunktion och ge både hård avföring eller diarréer.
Astma kan utlösas och förvärras av stress. Andhämtningen kan bli häftigare, vilket också kan orsaka yrsel på grund av minskad koldioxidhalt i blodet. Huden kan reagera med akne och eksem som förvärras av negativ stress. Även psoriasis kan utlösas och förvärras av negativ stress.
Stressen ger spänningar
De flesta som drabbas av stressymptom upplever spänningar i nacke och rygg. Rörelserna blir spända och snabba samt att spänningarna ofta leder till molande huvudvärk. Många stressade individer har svårt att lyssna och ta in vad andra säger, utan avbryter andra människor för att skynda på samtalet. Det är heller inte ovanligt att stressade individer känner yrsel och har problem med balansen.
Stress gör dig otålig
Personer som lider av stress får ofta oroskänslor och en känsla av otålighet. Känslan av att något hemskt ska hända, eller att man är dödligt sjuk är bara några av de oroskänslor som kan drabba den stressade. Det kan också vara svårt att vänta på saker, såsom att stå i kö eller att vänta på någon annan. De flesta känner att det är bråttom med det mesta, allt ska gå så snabbt som möjligt. Det ger en överaktivitet som kan vara svår att kontrollera. Känslan av att jaga ikapp något är stor och många upplever ångestkänslor i samband med detta.
Minnet och sömnen
Korttidsminnet störs av stress vilket också är en varningssignal. Småsaker glöms – både det som ska göras och det som har gjorts och tider blandas ihop. Tröttheten kan kännas konstant samtidigt som individen har svårt att komma till ro och sova ordentligt. När du väl somnar upplever många att sömnen är orolig och ”grund” med många drömmar. Drömmarna handlar ofta om det som gör att du känner dig stressad.
Gör dig på dåligt humör
En annan varningssignal på stress är att du ofta känner att det är svårt att hålla humöret uppe. De flesta känner sig nedstämda och har svårt att se ljuspunkterna i livet. Flera vittnar om att livet känns grått, med en mängd måsten som ska göras. I vissa fall är det svårt att hålla tillbaka tårar, även vid mycket små motgångar i vardagen.
För att döva dessa nedstämda känslor är det många som får sug efter sötsaker, äter som tröst eller tar till alkohol.
Vid kortvariga stressreaktioner hamnar kroppen i högsta beredskap under en kortare tid. Forskning indikerar att det framför allt är adrenalin- och nonadrenalinnivåerna i kroppen som höjs, för att på så sätt göra kroppen beredd att agera och reagera snabbt. Den här reaktionen kallas också fight- and- flight-respons-reaktion. Stressen försvinner när situationen är över.
Långvariga stressreaktioner
Långvariga stressreaktioner är mycket mindre nyttig än den kortvariga. När du utsätts för stressiga situationer under längre perioder är det framför allt kortisolnivåerna i blodet som förhöjs. Detta beror på den ökade aktiviteten i hypotalamus. Det påverkar ämnesomsättningen i kroppen, sömnsignalerna och sömnrytmen. Vilket i längden leder till att kroppen och hjärnan blir trötta av hyperaktiviteten. Dessutom påverkas humöret negativt. Minnessvårigheter, humörsvängningar och depression är inte helt ovanligt.
Akut stressreaktion
Vid en akut stressreaktion slår kroppens och hjärnans funktioner över. Tillståndet orsakas vanligen av en extremt psykiskt eller fysiskt pressad situation. Ofta kommer den akuta stressreaktionen direkt när pressen blir alltför stor. Exempel på när detta kan ske är vid en våldtäkt, naturkatastrof, olycka eller något annat som vi har svårt att ta till oss.
Stressreaktionen kan drabba vem som helst i dessa svåra situationer. Personen som drabbas blir vanligen förvirrad, får problem med sinnesintrycken, och ibland utbryter ren panikångest. En person med akut stressreaktion kan pendla mellan att vara hyperaktiv till ett förlamat tillstånd, och mellan att vara apatisk till att gråta hysteriskt. Det är inte heller ovanligt att personen ifråga känner att de bara måste fly.
Posttraumatisk stress
En akut stressreaktion kan med tiden övergå till posttraumatisk stress. Posttraumatisk stress kan också drabba den som lyckats hantera en situation utan att drabbas av akut stressreaktion. Den posttraumatiska stressen uppträder efter en extremt pressad händelse. Stressreaktioner vid posttraumatisk stress är att stressnivåerna ökar markant i kroppen och stark ångest är vanlig.
Flashbacks i drömmar – både på dagen och natten, en ökad vaksamhet och känslan över att behöva vara på helspänn hela tiden är också vanliga symtom på posttraumatisk stress.
Hantera stress – så gör du
Det första steget i att kunna hantera stress är att känna igen de symtom som är förknippade med stressen. Genom att känna igen situationerna som utlöser stressen kan du snabbt hitta orsaken och undvika de situationerna. Vet du med dig att det är något speciellt i din vardag som gör dig stressad – sluta med det!
Minimera stressfaktorerna
När orsakerna till stressen har fastställt kan det i vissa fall vara möjligt att lägga om sitt liv och den planering som är för att råda bot på problemet i sig: Det kan gå att säga nej till vissa saker, till exempel, och att lära sig planera lite bättre. I vissa fall kan det också vara läge att fundera över de livsval som gjorts och se om det går att förändra något mer i livet. Det kan handla om att kanske välja en enklare boendeform, att ta hjälp med vardagsbestyr eller att ändra karriärsinriktning alternativt jobb.
Tänk positivt
Vår egen attityd till tillvaron påverkar i allra högsta grad upplevelsen av en stressig tillvaro. Den som kan förmå sig till att se livet från den ljusa sidan och tänka positivt på de utmaningar som är eller väntar kan också klara av mer än den som tyngs ned av de måsten och krav som finns. Det går att lära sig att ”tänka rätt”, och konstruktivt. Den som letar efter lösningar hittar dem ofta, och då blir vardagen lättare att hantera.
Bemöta sina känslor
Det viktigt att bemöta de känslor av oro, ångest och rädsla som uppstår i en stressad tillvaro. Genom att ta känslorna på allvar, kan de också hanteras och relateras till. Det i sig är en viktig del i hanterandet av stressymptom. Det är inte samma sak som att låta sig själv stanna i en självdestruktiv tillvaro. Tvärtom, kan ett bejakande av känslor, leda till att vi börjar lyssna på oss själva. Först när vi är medvetna om dessa känslor kan vi börja förändra dem.
Lära sig koppla av
En viktig del i hanteringen av stress är också att lära sig koppla av. Att hitta en oas i livet där här och nu får ta över kan göra mycket för att kunna hantera en stressig vardag. För vissa är det en timme eller två på gymmet, för andra är det en annan hobby eller ett varmt bad på kvällen. Att skapa paus-zoner där inga yttre omständigheter får påverka tillvaron gör att vi på ett bättre sätt står rustade inför vardagen.
Är du i riskzonen?
Är du aldrig riktigt glad? Har du ingen ork? Känns det som om du håller på och går in i väggen?
Då är det verkligen dags att kolla upp saken! – Det är när du ligger i riskzonen som du har ork och skäl att förebygga utmattningssyndrom, det är då du kan göra mycket själv, säger Marie Åsberg, som är stressforskare och professor emeritus vid Karolinska Institutet.
Trötthet och sömnproblem:
*Du har ingen energi och upplever en stor trötthet.
*Du känner dig utmattad.
*Du har svårt att somna på kvällen eller vaknar under natten.
Känslomässiga symtom:
*Du är lättirriterad, orolig och nedstämd.
*Du har ångest.
Kroppsliga symtom:
*Du har hjärtklappning, yrsel och värk.
*Du är känslig för ljud.
*Du har besvär med magen och tarmarna.
Örter
Örter som stöttar vid utmattning, verkar som adaptogener och hjälper till binjurehormonet kortisol: vid brist på
Lakritsrot verkar stödjande för hypofysens viktiga reglering av kortisol. Vid utmattning är som regel kortisolproduktionen för låg. Det är det som gör att det är svårt att stiga upp på morgonen. Lakritsrot stimulerar bildandet av kortisol. Iakttag försiktighet om du har högt blodtryck.
Ashwaganda är ayurvedans främsta ört vid utbrändhet. Den stärker ett utmattat nervsystem, motverkar mental och fysisk trötthet samt ökar kroppens förmåga till återhämtning.
Rysk rot minskar känslighet för stress, motverkar trötthet och utmattning. Stimulerar immunsystemet (aktiverar T-lymfocyter). Bra vid trötthet, utbrändhet, lågt blodtryck.
Schizandra ökar energi och uthållighet, förbättrar sömnkvalitén och motverkar nedstämdhet.
Rosenrot ökar energi och uthållighet, motverkar stress och mental trötthet. Ökar sexlusten.
Maca är en adaptogen som balanserar hormonerna, särskilt könshormonerna. Bra vid minskad sexlust, trötthet och mild depression.
Vitaminer och mineraler:
C-vitamin är det viktigaste vitaminet för en person som är utmattad. Binjurarna är det organ som kräver mest C-vitamin i kroppen, vitaminet spelar en central roll för binjurens produktion av binjurehormon. Vid utmattningstillstånd är ofta nivån av binjurhormon låg. Bra C-vitamintillskott innehåller även bioflavonoider där förhållandet mellan C-vitamin och bioflavonider bör vara 2:1.
B-vitaminer spelar också en viktig roll vid utmattnings- och stresstillstånd. Detta gäller i synnerhet eftersom binjurens arbete är energikrävande. De främsta B-vitaminerna för binjuren är B5, B6, B3 och B12-vitamin. Även andra B-vitaminer stöttar, B1-vitamin har en mentalt skyddande effekt mot nedstämdhet och B2-vitamin medverkar vid binjurens produktion av kortisol och noradrenalin.
Magnesium förbrukas i mycket hög utsträckning vid stress och behövs i cellen för att energi ska kunna produceras. Detta för att omsättningen av ATP i cellen ska kunna fungera. Magnesium tillsammans men vitamin B6 spelar även en viktig roll för att stressade muskler ska kunna slappna av och verkar även för en god nattsömn.
Jod spelar en central roll för reglering av energi hos alla våra celler, i synnerhet binjurar. Jod i förening med aminosyran L-tyrosin är avgörande för att denna funktion ska kunna fungera och att vi har tillräckligt med energi.
Q10 är ett vitaminliknande ämne som är nödvändigt för energiproduktionen. Q10 har förutom en god effekt på hjärtproblem och tandlossning även visat sig vara effektivt vid trötthet, utmattning, depression och kroniskt trötthetssyndrom. Q10 är fettlösligt och bör helst intas i form av oljekapslar. Den aktiva formen av Q10 heter ubiquinol och dosen bör vara minst 120 mg per dag.
Holistic Adrenastress är ett flytande örtextrakt med lakritsrot, ashwaganda, rysk rot, schizandra och rosenrot som är de viktigaste adaptogenerna vid stress och utmattning.
Pascoflair är ett traditionellt växtbaserat läkemedel med passionsblomma.
Gerimax är kosttillskott med ginseng i flytande form och tabletter.
Superfruit Maca är ett ekologiskt macapulver att blanda i drycker och smoothies.
Holistic Mega B-komplex är ett balanserat vitamintillskott med alla viktiga B-vitaminer.
Holistic C-vitamin Bioflav innehåller C-vitamin och bioflavonoider i förhållandet 2:1
Lugols lösning är ett erkänt och välbeprövat jodtillskott.
Holistic Q10 innehåller Q10 i form av ubiquinol löst i en oljekapsel
Här kommer några tips som utgår från KBT- Kognitiv Beteende Terapi.
1. Hitta dina stressfaktorer.
2. Arbeta med problemlösning.
3. Ändra din livsstil.
4. Våga prova avslappningsövningar.
5. Planera återhämtning.
6. Arbeta med dina negativa tankar.
7 anledningar till varför du är ständigt utmattad
Utmattning är något de flesta känt av någon gång och vi vet alla hur påfrestande det är. Det kan bero på allt från att du har människor i din närhet som är energikrävande till att du inte ger dig själv tillräckligt med egen tid. Här har Mind Body Green listat sju anledningar till varför du känner dig dränerad och orkeslös (och de har ingenting med mat att göra).
1. Alla dina relationer kanske inte är bra för dig
Självklart gäller det inte alla relationer i ditt liv. Du behöver inte bryta kontakten med alla och börja helt från början. Men risken är stor att vissa människor inte är så bra för dig. Att du spenderar för mycket tid med människor som tar din energi istället för att ge den. Vilket resulterar i att du spenderar för lite tid med de människor som faktiskt är bra för dig.
Så – om du känner att du är omgiven av för många negativa människor kanske det är dags att sätta gränser, bryta några vänskapsband och försöka umgås med mer positiva människor. Även om det bara är tillfälligt. Låt det vara din tur att må bra nu.
2. Du är inte tillfredsställd
Oavsett om det är vårt jobb, våra relationer eller vår fritid måste vi hitta någon sorts mening i vår vardag. Och du kommer att märka att ju mer engagerad och utmanad du är desto mer tillfredsställd kommer du känna dig. Du betyder inte att du behöver rädda världen för att må bra. Det skadar inte, men det räcker med små saker som till exempel att donera pengar till något du bryr dig om, hjälpa en främling eller kanske bara ringa din mamma och säga ”tack!”.
3. Du tar dig inte tillräckligt med tid för saker som får dig att må bra
Att ha kul och må bra är en prioritering som borde vara lika viktig som arbete, skola, barnen – och alla andra saker vi under alla år fått inpräntat i oss är viktigast.
Men att prioritera bort saker som vi själva tycker är roligt är något du en dag definitivt kommer att ångra. Så tänk om – och börja göra prioriteringar där din lycka och glädje kommer i första hand!
4. Du arbetar hårt men inte smart
Har du någonsin slitit en hel dag, utan att få så mycket för det? Sanningen är den att vara produktiv handlar om att även prioritera produktivt. Så ta dig en titt på din ”att göra-lista” och välj ut tre saker att göra under dagen – och i vilken ordning du ska göra dem. Du kanske undrar: Så hur vet jag vilka tre saker jag ska välja – och varför bara tre? Jo, börja med tre saker som konkret för dig närmare dina mål. Allt efter det är bara bonus.
5. Du har inga mål
Människor med mål och riktning är de människor som säger sig ha mest energi. Så om du inte känner dig särskilt målmedveten kan det bero på olika saker:
1. Vanan i att inte spela särskilt storslaget och att alltid ”följa reglerna” är så bekväm att du upplever att allt annat skrämmer/överväldigar dig.
2. Du kanske känner att du inte är värd det?
3. Du är inte redo att ta fullt ansvar för den roll du spelar i ditt eget liv.
4.. Så för att skaffa dig mål kan du börja med att ställa dig dessa tre frågor:
5. Vad skulle jag bli glad av att göra utan att få betalt?
6. Vad tycker jag är spännande och vad får mig att må bra?
7. Vilken egenskap, talang eller erfarenhet vill jag dela med mig av till andra?
8. Du går på vilja istället för på motivation
Tänk på denna ekvation: Mål minus motivation = Utmattning.
Detta innebär kort och gott att ingen vill sträva efter ett mål om de inte mår bra under tiden de gör det. Visst, viljestyrkan kommer att hjälpa dig nå dina mål, men det kanske också innebär att du kommer frukta eller avsky varje steg på vägen. Därför är det viktigt att du hittar övertygande och motiverande skäl för att du ska nå dina mål.
Du prioriterar inte egen tid – och återhämtning!
Det är enkelt att prioritera arbete, barn och dina favoritserier. Den verkliga utmaningen är att lära sig själv att unna sig egentid. Att se till att få tillräckligt med sömntimmar och tid att ta hand om sig själv – och kunna njuta av det. Så gör saker som du själv mår bra av och var lite mer självisk – det är helt okej!
HOMEOPATI
Vid stressrelaterade sjukdomar så är det som vanligt att man måste se på hela totaliteten inom homeopatin. Alla symptom som patienten har är lika viktiga i en stress utredning. Jag skulle vilja påstå att homeopatin är av särklass när det gäller att läka ut stress och utmattningssyndromet. Vilken annan metod har både mentalt, kroppsligt och känslor i en och samma medicin?
Vill dock påpeka att stora medel som Arnica och Aconitum kan fungera till stor hjälp i början av en behandling. Jag hade en tjej som led av posttraumatisk stress och hade sökt hjälp på många olika sätt. När hon kom till mig ville hon bara kasta sig framför vilken bil som helst, som hon uttryckte sig själv. Trots att hennes två barn gick bredvid fick hon dessa otäcka känslor. Hon hade varit med om så många otäcka händelser på kort tid så jag valde att börja med Arnica för yttre och inre våld. Bara efter en vecka kände hon sig så mycket bättre och mycket stadigare i humöret, hon kunde känna lycka i små korta stunder när hon var med sina barn. Hon sov för första gången hela natten på mycket länge. En annan patient som hade sett och varit med om mycket våld fick Aconitum i tre veckor och all hennes panikångest och stress bara försvann. Antroposoferna säger att det ögat har sett har man varit med om!
Källor: Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Stress, Källa: https://kurera.se/utmattad-har-ar-naringen-for-dig/, HÄLSA 31 juli, 2015, Källa: Vårdguiden 1177, Källa stress.se,
Visste du att du kan söka en homeopat vid stress?
www.svenskahomeopater.se